Sverige rankas högt bland världens mest innovativa länder. Mycket av detta har vi våra framgångsrika företagsledare att tacka för. Men vilka blågula storchefer har egentligen gjort störst avtryck i vår samtid?
I samband med millennieskiftet lät Gothenburg Management Institute (GMI) lista sju legendariska företagsledare som förändrade Sverige.
Vi saknade dock några namn och kompletterade deras sammanställning med ytterligare tre inflytelserika personer. Resultatet blev denna lista med 10 legendariska svenska chefer.
10. Ivar Kreuger
Från att ursprungligen under tidigt 1900-tal ha grundat och utvecklat byggföretaget Kreuger & Toll Byggnads AB, med armerad betong som specialitet, skapade Ivar Kreuger genom expansiva investeringar och innovativa finansinstrument ett omfattande tändsticks- och finansimperium, något som gav honom epitetet ”Tändstickskungen”.
I slutet av 1920-talet kontrollerade Kreuger merparten av världens hela tändsticksproduktion och en rad stora svenska industrikoncerner.
Efter börskraschen i New York 1929 började dock koncernen få problem och efter att ha slitits mellan hopp och förtvivlan begick slutligen Ivar Kreuger självmord den 12 mars 1932.
9. Jan Wallander
Jan Wallander är teoretikern som blev en mycket framgångsrik praktiker. Efter en forskningskarriär vid Stockholms universitet, SNS och IUI utsågs Wallander till VD för Sundsvallsbanken 1961. Docenten i nationalekonomi utvecklade en jordnära och handfast ledningsfilosofi vilken gjorde Sundsvallsbanken till den mest lönsamma av provinsbankerna.
När Handelsbanken hamnade i kris tillträdde Wallander som VD där 1970. Han ledde en framgångsrik kulturförändring av Handelsbanken där en decentraliserat och budgetlös organisation infördes med bara tre hierarkiska nivåer. Handelsbanken har utgjort ett föredöme med avseende på decentraliserat resultatansvar och har influerat både Jan Carlzons rivande av pyramider och Percy Barnevik uppdelande av ASEA i små resultatenheter, i syfte att skapa ett lönsamhetstänkande långt ned i organisationen. Decentraliseringsreformer har även genomförts i oräkneligt antal inom den offentliga sektorn.
Wallander blev efter det att han lämnade VD-jobbet på Handelsbanken ett styrelseproffs och har fortsatt att skriva böcker om sina erfarenheter som företagsledare. Inom Handelsbanken vårdas arvet efter Wallander med omsorg av Tom Hedelius och Arne Mårtensson.
8. Hans Werthén
När Hans Werthén tillträdde som VD för Electrolux 1967 var Marcus Wallenbergs förhoppning att den kraftfulle utvecklingsingenjören skulle ruska liv i det ganska trötta vitvaruföretaget.
Werthén insåg att Electrolux aldrig skulle kunna expandera genom organiskt kraft då branschen var både mogen och fragmenterad. Lösningen blev en sällan skådad rad av företagsförvärv som med tiden gjorde Electrolux till världens största vitvaruföretag och förmodligen det mest multinationella av alla svenska företag. Electrolux betydelse som föredöme och stilbildare för andra svenska företag som befann sig i mogna branscher kan knappast överskattas.
Bland de företagsledare som blivit inspirerade av Hans Werthéns är Percy Barnevik i ASEA, Melker Schörling i Securitas, Bengt Eskilsson i ESAB, Bo Berggren i Stora, Sverker Martin Löf i SCA, Carl Henric Svanberg i Assa Abloy/Ericsson, m fl. Knappast något större företag har inte som målsättning att bli världsledande eller åtminstone ledande i Europa inom sina marknadssegment – allt i övertygelsen att marknadsledarskap leder till en högre lönsamhet än för konkurrenterna.
7. Ulf af Trolle
Till skillnad från de andra företagsledarna i denna sammanställning var Ulf af Trolle främst en fristående konsult men han har ändå varit en stilbildare för VD-ar som specialiserat sig på att hjälpa företag i kris, exempelvis Björn Wahlström i SSAB, Rune Andersson i Trelleborg och Bernt Magnusson i NCC.
Ulf af Trolle var under 60-talet rektor för Göteborgs Handelshögskola och blev under 70-talet känd för en bred allmänhet som ~företagsdoktorn~ då han som konsult engagerade sig i företag i kris. Metoden var identifiera en frisk kärna i företaget som man kunde bygga vidare ifrån och att lägga ned och avyttra förlustkällor.
Han var också en framstående opinionsbildare och utnyttjade pressen för att övervinna ett kompakt motstånd mot personaluppsägningar och försökte påtala följderna av 70-talets ekonomiska politik. Redan 1972 retande han gallfeber på Olof Palme genom att måla upp en mycket mörk framtidsbild för svensk ekonomi.
Ulf af Trolle arbetade i ett hisnande tempo – märkt av en svår lungsjukdom i ungdomsåren upplevde han att hans tid var utmätt och att det gällde att hinna med så mycket som möjligt. Det gjorde han verkligen.
6. PG Gyllenhammar
Pehr Gustaf ”PG” Gyllenhammar var Volvos starke man mellan åren 1971-1993. Genom sitt engagemang i arbetsorganisatoriska frågor och upprättande av alternativa bilfabriker i Kalmar och Uddevalla bidrog han till att sprida alternativ till en ”Tayloristisk” produktion. Det monotona arbetet vid löpande bandet ersattes med arbetslag som gemensamt byggde hela bilen.
PG, känd för sina mediala utspel och sitt egensinniga sätt att styra Sveriges då största industrikoncern, var populär både bland fabriksarbetarna och befolkningen i stort. Han blev bland annat under flera år framröstad som Sveriges populäraste person.
5. Anders Wall
Anders Wall var under 70-talet den främste representanten för en ny form av kapitalism som växte fram i takt med att den svenska modellen började fallera.
Wall var till skillnad från de flesta andra företagsledare som förvärvade företag en ägarkapitalist och inte tjänsteman. Syftet med affärerna var inte huvudsakligen att stärka ett visst företags utveckling utan att skapa vinster på en holdingbolagsnivå, vilket inte sågs med blida ögon under 70-talet. Men sammantaget var affärerna mycket framgångsrika och Beijerinvest blev närmast en börskomet på en i övrigt stillastående börs.
Anders Wall blev en föregångsman för en kommande generation av aggressiva finansmän som ville utmana de etablerade institutionerna om ägarmakten över svenskt näringsliv. Erik Penser, Robert Weil, Gustaf Douglas och Sven-Olof Johansson (mannen med boxhandskarna som försökte köpa SAAB-Scania) är några av de mest kända personerna som gått i Walls fotspår.
4. Jan Carlzon
På många sätt blev Jan Carlzons VD-skap för SAS minnesvärt. Den relativt unge civilekonomen tillträdde i ett SAS med dålig lönsamhet och sviktande extern image år 1981. Med stor kommunikativ skicklighet formulerades budskapet om det nya SAS, ett serviceorienterat reseföretag som satte kunden i fokus.
Personalens skickades på ”charmkurser”, flygplanen målades om, servicenivån höjdes och många direktlinjer infördes. Lönsamheten steg radikalt och för första gången i svenskt näringsliv blev ett tjänsteföretag stilbildande. SAS blev topprankat av unga civilekonomer som stod i färd att gå ut i arbetslivet.
Carlzons ledarskapsfilosofi presenterades 1985 i boken ”Riv pyramiderna” och det är den i särklass mest sålda managementboken i vårt land (200.000 exemplar). Riv pyramiderna har också blivit en internationell managementklassiker. SAS arbete med service- och kundorientering blev mycket efterliknat både inom den privata och den offentliga sektorn. Den skapade även en stor skjuts åt svenska konsultföretag inom management under 80-talet, inte minst för Indevo – Sveriges svar på McKinsey.
3. Percy Barnevik
Eftersom Percy Barnevik har varit den kanske mest omskrivne företagsledaren i Sverige behövs inte så mycket motivering till varför han är med på listan.
ASEA inledde under Barneviks VD-skap (from 1980) en internationalisering, rationalisering och affärsorientering. Framgångarna ledde till att ASEA-ledningen kunde ta kommandot när ASEA fusionerades med det betydligt större Brown Boveri till ABB 1988. ABB utvecklades till ”the multi-domestic company”, med lokal verksamhet och produktion i nästan alla världens hörn.
Barneviks ledarstil innebar dels en stark centralisering av den övergripande strategiska utvecklingen och dels en långtgående decentralisering av resultat – och verksamhetsansvar. Storföretagets resurser och marknadstyngd skulle kombineras med det lilla företagets marknadsnärhet och entreprenörsanda.
Kanske har inte ABB lyckats fullt ut med ambitionerna att utvinna både stordriftens och småskalighetens fördelar, men modellen har helt klart utgjort ett populärt föredöme.
2. Jan Stenbeck
Jan Stenbeck var affärsrebellen från den fina finansfamiljen. Vid 34 års ålder fick han 1976 ansvaret för Kinnevik med en stor aktieportfölj. Efter diverse turer var allt sålt utom Korsnäs. Kinneviks miljardkassa satsades på telekom och media. 1980 förvärvades Nordisk Mobiltelefon som ändrade namn till Comvik (senare Comviq).
Genom intressebolaget Millicom startas flera projekt, bland annat ett delägarskap i den brittiska mobiltelefonkometen Vodaphone. Jan Stenbeck, som var präglad av amerikanska förhållanden efter utbildning på Harvard och en snabb karriär inom Morgan Stanley, attackerade de statliga tele- och teve-monopolen. Stenbecks många satsningar har tillhandahållit en entreprenörskola för många unga VD:ar.
Jan Stenbeck, känd för sina inte helt sunda kostvanor, dog 2002 i sviterna av en hjärtinfarkt.
1. Ingvar Kamprad
Steget mellan Ingvar Kamprad och exempelvis Steve Jobs kan tyckas långt. Men det är samma andas barn. Båda hade visionen och den enorma drivkraften som kännetecknar en unik företagsledare.
Blott 17 år gammal grundade han handelsfirman Ikea i Älmhult, en resa som slutade i den absoluta världstoppen bland entreprenörer. Det är svårt att hitta en värdig utmanare bland svenska företagsledare, och även på internationell nivå är det få som rönt liknande framgångar som Ingvar Kamprad.
En enkel, sparsam man som vann Sveriges och senare hela världens hjärtan genom att erbjuda billiga och väldesignade möbler. Hans riktigt stora och avgörande innovation kom då Ikea började lansera monterbara möbler i platta paket, direkt till kunderna.
Idag finns det 238 Ikeavaruhus i 34 länder världen över.
Fantastisk lista! Men hade vi endast gamla gubbar? Synd, men alla dessa som är med förtjänar givetvis att vara med 🙂