När Sverige drabbas av moder jords vrede handlar det oftast om kraftiga oväder, bränder, översvämningar samt enstaka laviner och jordskred. På den här listan över naturkatastrofer som skakade Sverige är det främst de två förstnämnda kategorierna som är representerade.
På senare år är det framförallt elden som hotat i Sverige. 2014 drabbades Västmanland av den värsta skogsbranden sedan 50-talet, och under sommaren 2018 härjade flera stora bränder mitt i den värsta julitorkan.
Läs mer om bränderna och åtta andra naturkatastrofer som skakade Sverige här nedan.
9. Orkanen Lena 1967
Orkanen Lena drabbade södra och mellersta Sverige i oktober 1967. Vindhastigheter upp till 40 meter per sekund uppmättes och enligt skogsbolagen förstördes inte mindre än 10 miljoner kubikmeter skog, vilket motsvarade fem årsavverkningar.
Totalt förlorade fyra människor livet i stormen.
8. Kosteröskalvet 1904
Kosteröskalvet, eller Oslofjordskalvet, var en jordbävning som inträffade klockan 11:27 söndagen den 23 oktober 1904 vid svensk-norska gränsen utanför Kosteröarna.
Skalvet hade sitt epicentrum i Oslofjordens södra del och drabbade främst Bohuslän samt sydöstra Norge. Med en magnitud på mellan 5,4 och 6,0 på richterskalan är jordskalvet det starkaste som drabbat Sverige i modern tid.
Det kändes av så långt österut som Helsingfors och Baltikum, och söderut i Danmark, Tyskland och nuvarande Polen.
7. Julorkanen 1902
På juldagen 1902 drog en kraftig orkan in över Danmark och södra Sverige. Julorkanen drabbade främst Skåne, delar av södra Kronobergs län samt Sveriges västkust. Få människor på land kom till skada, men till sjöss omkom ett 50-tal fiskare i stormens spår.
De materiella skadorna uppskattades till miljonbelopp i dåtidens penningsvärde. Bland annat blev Varbergs kallbadhus, Mölles kallbadhus samt Ribersborgs och Sibbarps kallbadhus i Malmö förstörda och tornspiran föll av Örgryte kyrka.
6. Skogsbränderna i Sverige 2018
Efter en rekordsommar med ihållande varmt och torrt väder var det egentligen bara en fråga om NÄR det skulle utbryta en större skogsbrand i Sverige 2018.
Svaret kom under juli månad. Som mest stod nära 25 000 hektar skog i brand runt om i hela Sverige. De största bränderna härjade i Jämtlands län i närheten av Fågelsjö/Lillåsen samt Bräcke, i Ljusdals kommun med flera bränder i närheten av byn Kårböle, på och vid Älvdalens skjutfält i Älvdalens kommun samt vid Brattsjö i Västernorrlands län.
Framförallt i Kårböle var situationen extremt allvarlig. Vid ett tillfälle hotades byn av inte mindre än tre stora bränder på sammanlagt 10 000 hektar som alla spreds i alla riktningar. Totalt tvingades över 300 personer evakueras från sina hem.
5. Yrväderstisdagen 1850
Tisdagen den 29 januari 1850 drog en kraftfull och ihållande snöstorm in över stora delar av Syd- och Mellansverige. Värst drabbades Uppland, Södermanland och Östergötland.
Stormens plötsliga och snabba förlopp tog många människor på sängen, med hundratals dödsoffer som resultat. Totalt ska någonstans mellan 100 och 200 personer ha frusit ihjäl i samband med Yrväderstisdagen.
4. Skogsbranden i Västmanland 2014
Den 31 juli 2014 bröt en skogsbrand ut på ett kalhygge i nordöstra delen av Surahammars kommun, nära gränsen till Sala kommun. Med 13 800 hektar drabbad skog och cirka 25 nedbrunna eller brandskadade byggnader är skogsbranden i Västmanland den enskilt största i Sverige sedan 50-talet.
Branden, som krävde ett dödsoffer, bekämpades ända fram till den 11 september då räddningsinsatsen officiellt avslutades.
3. Orkanen Gudrun 2005
Sent på fredagskvällen den 7 januari 2005 uppstod ett lågtryck strax nordväst om Irland. Ett knappt dygn senare hade det utvecklats till den mest förödande storm som någonsin drabbat Sverige.
Som värst härjade Gudrun i Småland, Halland, norra Skåne och Blekinge samt södra Västergötland, med orkanvindar som slet upp och/eller knäckte miljontals träd som om de vore tändstickor.
Sju människor miste livet direkt i samband med stormen och som mest var 415 000 hushåll utan ström. Skogsstyrelsen har uppskattat att omkring 75 miljoner kubikmeter skog fälldes av orkanen Gudrun.
2. Tömningen av Ragundasjön 1796
Under natten mellan den 6 och 7 juni 1796 upphörde Ragundasjön, belägen i Ragunda socken iöstra Jämtland, att existera. På bara fyra timmar tömdes sjön på allt sitt vatten – närmare 300 miljoner (!) kubikmeter.
Orsaken till en av Sveriges största naturkatastrofer var att Magnus Huss, kallad ”Vildhussen”, på uppdrag av Ragundas och Stuguns sockenmän skulle skapa en flottningsled i form av en kanal förbi den ca 30 meter höga forsen Storforsen (Gedungsen). Projektet misslyckades dock fullständigt.
Varken Huss eller någon annan hade någon djupare kunskap om de geologiska förhållandena på platsen som bestod av en sandås som bildats under den senaste istiden och som dämde upp sjön. När vattnet började rinna genom den ränna han skapat i åsen, eroderades denna utan kontroll av en oväntad vårflod i sjön. Sandåsen gav vika och sjön tömdes på sitt vatten. En enorm flodvåg stormade fram genom nedre delen av Indalsälvens dalgång och förstörde allt i sin väg. Som av ett mirakel omkom dock ingen människa i samband med katastrofen.
På morgonen den 7 juni 1796 fanns det, förutom att sjön var tömd, tre andra påtagliga förändringar i landskapet:
• Storforsen hade tystnat och blivit Döda fallet.
• Ett nytt fall, Hammarforsen, cirka 1 mil uppströms nära Hammarstrand, hade uppstått.
• De sediment och jordmassor som spolats ned utefter Indalsälven samlades i älvens utlopp strax norr om Sundsvall och det rådande deltat utökades i hög grad.
Det går att diskutera om tömningen av Ragundasjön är en naturkatastrof i ordets rätta bemärkelse då den orsakades av den mänskliga faktorn. Vi väljer dock att ta med incidenten på vår lista ändå med tanke på dess dramatiska förlopp och efterverkningar.
1. Tuveraset på Hisingen 1977
Det är den 30 november 1977, en vanlig, regnig eftermiddag i stadsdelen Tuve på Hisingen i Göteborg. Många vuxna befinner sig fortfarande på jobbet. Barn och ungdomar har precis börjat komma hem från skolan. Plötsligt hörs ett öronbedövande dån över villaidyllen. Sedan bryter helvetet lös.
Ett kraftigt jordskred har satt den regnmättade underjorden i rörelse och ett 300 000 kvadratmeter stort område börjar glida längs berggrunden mot Kvillebäckens dalgång. På ett par minuter totalförstörs 67 hus när de knäcks och mals ner i leran. Nästan ett helt bostadsområde har utplånats.
Totalt miste nio människor livet i rasmassorna, ytterligare 62 skadades och 436 blev hemlösa. Trots att det gått över 40 år sedan Tuveraset är det svårt att hitta en mer extrem naturkatastrof som inträffat inom Sveriges gränser.
