Solsystemets största himlakroppar

Att rabbla upp vårt solsystems planeter i storleksordning är kanske inget de flesta vill ställas inför under press, åtminstone om man inte går i mellanstadiet då det väl var senast de flesta av oss pluggade in rymdens mysterier. Här är en lista över solsystemets största himlakroppar för dig som vill damma av grundskolans hårt förvärvade kunskaper.

Ordet planet härstammar från grekiskan och betyder ”vandrare”, vilket ansågs passande av de forskare som observerade att planeter rör sig över stjärnhimlen till skillnad från stjärnor som bibehåller en konstant position gentemot andra himlakroppar. En stjärna är en stor självlysande himlakropp bestående av plasma. Förutom vårt solsystems stjärna som möjliggör liv på jorden finns det andra slags planeter. Jorden är vad man kallar en stenplanet, vilket innebär att planeten har en fast yta i form av en skorpa av sten. Andra stenplaneter i vårt solsystem är Merkurius, Venus och Mars. Gasjättar är en annan typ av planet som inte huvudsakligen består av något fast material som sten, och till skillnad från stenplaneterna har de ingen väldefinierad yta och atmosfären blir allt tunnare ju längre avstånd det är till kärnan. Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus räknas alla som gasjättar. En naturlig satellit är vad olika planeters månar brukar kallas, och en del av dessa är faktiskt till och med större än en del planeter.
 
 
 

11. Merkurius

merkurius
Bild: © Mariner 10, Astrogeology Team, U.S. Geological Survey

Medelradie (km): 2 439,7
Volym (10² km³): 60
Typ: Stenplanet

Merkuius är den innersta och minsta planeten i solsystemet och har en omloppstid runt solen på 88 dygn. Än så länge är inte så mycket om den lilla planeten känt, men sedan 2011 kretsar sonden MESSENGER i en bana runt Merkurius för att samla in mer data.
 
 

10. Titan

titan
Bild: © NASA/JPL/Space Science Institute

Medelradie (km): 2 576
Volym (10² km³): 71
Typ: Naturlig satellit (måne) till Saturnus

Titan är Saturnus största måne och upptäcktes redan 1655 av den holländske atronomen Christiaan Huygens och flera fynd av sjöliknande vätske-och kolväte-fyllda områden har gjorts under 2000-talet.
 
 

9. Ganymede

ganymede
Bild: © NASA/Public Domain

Medelradie (km): 2 631,2
Volym (10² km³): 76
Typ: Naturlig satellit (måne) till Jupiter

Månen, som är Jupiters största är uppkallad efter den trojanska prinsen Garymedes som enligt en myt blev bortrövad till Olympen där han var tvungen att vara munskänk. Ganymedes yta är stenig och full av kratrar och år 2000 meddelade Nasa att det under månens istäckta yta kan finnas ett hav.
 
 

8. Mars

mars
Bild: © Pixabay.com

Medelradie (km): 3 390
Volym (10² km³): 163
Typ: Stenplanet

Mars eller ”den röda planeten” är den fjärde planeten från solen och har fått sitt namn efter krigsguden Mars. Den rödaktiga färgen beror på att stora mängder järnoxid finns i atmosfären och över planetens yta. Mars har på senare år varit i blickfånget för forskningens framsteg inom rymdteknologi. År 2011 landade rymdsonden Curiosity på planeten för utforska och söka efter eventuellt liv. NASA:s vision är att det senast 2025 ska ha stått en människa på Mars, så en framtida bosättning på den röda planeten kanske inte är en omöjlighet i framtiden trots allt.
 
 

7. Venus

venus
Bild: © Public Domain

Medelradie (km): 6 051
Volym (10² km³): 928
Typ: Stenplanet

Venus är det andra klotet från solen och är ungefär lika stor som jorden. Det är den enda planeten i solsystemet vars dygn är längre än dess år. Det tar nämligen Venus 225 dygn att ta sig runt solen men 243 dygn för att rotera runt sin egen axel. Planeten är mycket varm och tros vara för ogästvänlig för att kunna husera någon livsform. I Star Trek har man däremot flera träningsläger på Venus. Så att…
 
 

6. Tellus (Jorden)

jorden
Bild: © NASA

Medelradie (km): 6 371
Volym (10² km³): 1,083
Typ: Stenplanet

Jorden, eller Tellus har fått sitt namn efter den grekiska gudinnan Tellus Mater som betyder ”moder jord”. Jorden är den enda planeten i vårt solsystem där man vet att liv existerar (duh!). Planeten uppstod för i runda slängar 4,54 miljarder år sedan och livsformer har existerat i uppskattningsvis tre miljarder år. Ungefär 71 procent av jordens yta är täckt av saltvatten och resten består av öar och kontinenter.
 
 

5. Neptunus

neptunus
Bild: © NASA/Public Domain

Medelradie (km): 24 622
Volym (10² km³): 62,540
Typ: Gasplanet (gasjätte)

Den största vinnaren efter att astronomiska unionen 2006 beslutade att Pluto inte längre var en riktig planet var Neptunus som helt plötsligt blev den yttersta planeten i solsystemet. Neptunus är lik Utanus i sin sammansättning men har en mycket livligare atmosfär och har den högsta vindhastigheten i solsystemet. Skulle det finnas en motorväg raka spåret till Neptunus skulle det ta ungefär 4500 år i fullt fräs (110 km/h) innan man skulle nå slutdestinationen.
 
 

4. Uranus

uranus
Bild: © Public Domain

Medelradie (km): 25 362
Volym (10² km³): 68,340
Typ: Gasplanet (gasjätte)

Uranus har en diameter som är fyra gånger så stor som jorden och räknas som en av de fyra jätteplaneterna i solsystemet. Det tar planeten ungefär 84 år att färdas runt solen och på grund av dess rotationslutning på 98 grader blir det mycket märkliga dygn och år där beroende på var man befinner sig en vinter kan vara i 42 år. Winter is coming!
 
 

3. Saturnus

saturnus
Bild: © NASA

Medelradie (km): 58 232
Volym (10² km³): 827,130
Typ: Gasplanet (gasjätte)

Galileo Galilei var den först med att upptäcka den ringprydda planeten Saturnus år 1610 genom sitt teleskop. Från jorden ser ringarna runt Saturnus het solida ut men består egentligen av galet många ispartiklar och kometfragment och uppstår genom att rymdskräp samlas i omloppsbanor runt planeten. Den första rymdsonden ”Pioneer” anlände till Saturnus 1979 och sedan dess har ett flertal rymdfarkoster besökt planeten för ytterligare observationer.
 
 

2. Jupiter

jupiter
Bild: © NASA

Medelradie (km): 69 911
Volym (10² km³): 1,431,280
Typ: Gasplanet (gasjätte)

Jupiter som är vårt solsystems största planet har passande nog fått sitt namn efter den största guden i romersk mytologi. Planeten är en gasjätte och man är osäker på om den har en fast kärna eller inte. Jupiter har den snabbaste rotationen kring sin egen axel av samtliga planeter och ett dygn är knappt 10 timmar långt. Planeten har även ett mycket starkare magnetfält än exempelvis jorden och drar på mycket långt avstånd, likt en magnet, till sig laddade partiklar vilket gjort det problematiskt att studera planeten med hjälp av rymdsonder.
 
 

1. Solen

solen
Bild: © NASA/SDO/AIA/Goddard Space Flight Center

Medelradie (km): 696 000
Volym (10² km³): 1,412,000,000
Typ: Stjärna

Solen är den obestridligt största himlakroppen i vårt solsystem kring vilken de andra planeterna kretsar. Solens diameter är hela 109 gånger större än jordens och det får plats ungefär en miljon små Tellusar om man skulle lägga dom inuti solen. Avståndet från solen till jorden är ungefär 150 miljoner kilometer, men värmen från solen når oss trots detta på bara 8 minuter – även om det ibland känns som att det tar lite längre tid för oss här uppe i Norden.

1 kommentar

  1. Hidar

Diskutera denna lista